Ladugårdsbron 14: Rengöring av putsade fasader med hetvatten. Upplagning och avfärgning av sockel samt byggnad mot Stallgatan.

I slutet av 1870-talet ritade arkitekt Johan Fredrik Åbom byggnaden med de stora rundbågade fönstren vid Nybrokajen 11-13 för Musikaliska Akademien. Byggnaden stod klar 1878 och invigdes av kung Oskar II. Byggnaden, som är välbevarad både interiör´t och exteriör´t, återinvigdes 1998 efter en omfattande renovering.

Fastigheten i kvarteret Ladugårdsbron omfattar fem huskroppar där huset mot Blasieholmstorg restes redan på 1660-talet och byggdes om 80 år senare. Huset kom att kallas Ministerhotellet eftersom många utländska ambassadörer hyrde våningar på adressen. Senare inreddes huvudvåningen för kanslipresidenten. När arkitekten J W Gerss moderniserat huset, kom det fram till 1962 att utgöra säte för svenska utrikesministrar.

Adress: Blasieholmstorg 8/Nybrokajen 11-13

Beställare: Statens Fastighetsverk, Enrico Manfredi

Byggår: 1878

Tidsperiod: Våren 2010

Vi fick fick det stora förtroendet att restaurera Vaxholms Kastell, Västra Linjen. Vi bilade ned befintligt cementhaltigt putsbruk och putsade nytt med kalkbruk, därefter avfärgades fasaden med kalkfärg. Fredsvåningens träpanel målades med linoljefärg.

Vaxholms fästnings historia inleddes i början av 1500-talet med ett blockhus på Vaxholmen, byggt av riksföreståndaren Svante Nilsson Sture. I enlighet med Riksdagens beslut i Västerås 1544 uppdrog Gustav Vasa 1548 åt ståthållaren på Stockholms slott att uppföra en ny och kraftigare fästning, samt att blockera sundet Oxdjupet med sten.

Fästningen har vid två tillfällen slagit tillbaka angrepp mot Stockholm. Första gången var 1612 då danskarna anföll och andra gången 1719 då ryssarna härjade i Stockholms skärgård.

Den gamla fästningen revs och ersattes med det nuvarande Kastellet 1833-1863. Den snabba vapenteknologiska utvecklingen gjorde att Kastellets murar inte höll vilket visade sig 1872 då en provskjkutning mot fästningen genomfördes.

1877 koncentrerades försvaret från Vaxholm, till Oxdjupet där Oscar-Fredriksborgs fort uppförts. Vaxholms Kastell fortsatte dock att fungera som ett administrativt centrum, utbildnings- och förläggningsplats för kustartilleriet fram till 2:a världskriget.

Idag fyller Vaxholms Kastell sin roll som museum och traditionsplats. På Kastellet bedriver även företaget Strömma restaurang och konferensverksamhet.

Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vaxholms_f%C3%A4stning

Adress: Vaxholms Kastell

Beställare: Statens Fastighetsverk, Mathias Von Schlieben

Byggår: 1833 – 1863

Tidsperiod: Våren/Sommaren 2009

Vi fräste bort putsytan och la på nytt putsskikt med kalkbruk, avfärgningen skedde med platsblandad Gotlandskalk.

Under 1700-talet fanns på tomten en gård uppförd av skeppstimmermannen Mats Berg. Från slutet av århundradet och fram till 1877 står tomten obebyggd. Detta år uppför dåvarande ägaren muraren J. F. Åkerlind stenhuset som finns idag.

Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bergspr%C3%A4ngargr%C3%A4nd

Adress: Skånegatan 110, Bergsrängargränd 3

Beställare: Stadsholmen, Ulrika Bask

Byggår: 1877

Tidsperiod: Hösten 2009

Fasad samt fönsterrestaurering. Vi blästrade bort bef. ytputs samt cementlagningar därefter putsade vi nytt med kalkbruk och avfärgade fasaderna med platsblandad kalkfärg. Vi restaurerade också alla fönster som målades med linoljefärg.

Redan på 1500-talet fanns bondebruk vid Lövsta. Vid århundradets slut anlades ett kronobruk. Jämte Österby och Gimo utarrenderades Lövsta 1626-27 till Willem de Besche och Louis De Geer. 1643 köpte De Geer bruken. Samtidigt flyttade han till Sverige. Under De Geers ledning utvecklades Lövsta till Sveriges största järnbruk.

Vid Louis De Geers död 1652 övertogs Lövsta av sonen Emanuel. Under dennes tid fick bruket den strikt utlagda plan som i stora drag är bevarad.1719 brändes större delen av bebyggelsen ned. Charles De Geer återuppbyggde bruket efter samma mönster som tidigare. Herrgården med flyglar uppfördes i sten i liknande stil som den nedbrända karolinska herrgården av trä. Parken fick behålla sin 1600-talsutformning. Från återuppbyggnadsskedet härrör större delen av övrig bevarad bebyggelse, bl.a. arbetarbostäder, kapell,kontor och förvaltarebostad. I kapellet finns den märkliga orgel som uppsattes av Johan Niklas Cahman. Av industribebyggelsen finns tyvärr ingenting bevarat. Vallonsmedjan vid bruksdammens norra ände revs kort tid efter järntillverkningens nedläggning 1926.

Vid mitten av 1700-talet gjorde Charles De Geer vissa moderniseringar. Grindar till bruksgatan ritade av Jean Eric Rehn uppsattes. Intill herrgårdskanalen byggdes paviljonger för bibliotek och naturaliekabinett. Rehn ritade också nya inredningar till herrgården. Charles De Geer var också en ryktbar naturvetenskapsman med entomologi som specialitet. Hans omfattande bibliotek är numera delvis förvarat i Uppsala universitet.

Lövsta blev 1730 fidekomiss och var i familjen De Geers ägo till 1986, då Stiftelse Leufsta, bildad av Uppsala läns landsting, länsstyrelsen Uppsala universitet, Tierps kommun och familjen De Geer, inträdde som ägare. Herrgården, vars interiörer är orörda, fungerar nu som museum.

Adress: Lövstabruk

Beställare: Statens Fastighetsverk, Monica Salomon

Byggår: 1727

Tidsperiod: Sommaren 2009

Vi blästrade bort befintlig puts på tegelfasad samt putsade nytt med genomfärgat kalkbruk. Därefter avfärgade vi fasaderna med platsblandad kalkfärg. Vi restaurerade också alla fönster som målades med linoljefärg.

Museets samlingar inrymdes tidigare på Nationalmuseum, men för att råda bot mot den mångåriga trångheten föreslogs 1929 att kasernerna vid Storgatan kunde vara lämpliga lokaler för ett Statens historiska museum. Byggnadsstyrelsen anordnade 1930 en arkitekttävling om förslag till om- och nybyggnad för museet. Ingen fick första pris, men andra vanns av arkitekterna Bengt Romare och Georg Scherman och ingenjör Gösta Nilsson, för deras förslag ”Nytt och Gammalt”. De fick i uppdrag av vidareutveckla förslaget i samarbete med Byggnadsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Nuvarande byggnad uppfördes 1934-39

Adress: Historiska Museet

Beställare: Statens Fastighetsverk, Patrick Pihl

Byggår: 1934

Tidsperiod: Sommaren 2009

Utvändigt: Fräsning av putsade ytor, sedan lades ny yta av kalkbruk. Avfärgning av traditionell Gotlandskalk. Invändigt: Rengöring av tak och väggar. Upplagning med kalkbruk samt avfärgning med K-C färg.

Brandskyddet vid Riksbankens sedelpappersbruk i Tumba har ända sedan bruket grundades haft en framträdande roll. Spruthuset – den byggnad som SFV nyligen totalrenoverat uppfördes för brukets brandförsvar 1926. Här fanns uppställningsplats för brukets brandbil och förvaringsplats för brandsprutor och annan släckmateriel. Senare kom huset att användas som brandstation av Botkyrka-Grödinge bandförsvar fram till att verksamheten flyttade 1958. De senaste 50 åren har Spruthuset använts som förråd för bland annat trädgårdsredskap. Under renoveringen har Statens fastighetsverk bland annat grundförstärkt och rätat upp byggnaden med dragstag genom väggarna. Exteriören är omputsad och har återfått sitt ursprungliga utseende. Nyinstallerad fjärrvärme gör att Spruthuset nu kan användas av bruksmuseet för utställningar året om. – Det har varit fantastiskt att följa hur byggnaden har vuxit, från att närmast ha varit en belastning för miljön, till att bli en stolt och självklar del av kulturarvet vid Tumba sedelpappersbruk, säger Jörgen Hammarstedt, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tumba_bruksmuseum

Adress: Spruthuset, Tumba Bruk

Beställare: Statens Fastighetsverk, Monica Salomon

Tidsperiod: Våren 2008

Byggår: 1926

Invändig restaurering av Granhammars Herrgård. Vi fräste bort gammal färg och dålig puts, putsade nytt och kalkade väggar och tak med våtkalk. Dörrar m.m. målningsrestaurerades.

Adress: Granhammars Herrgård

Beställare: Fortifikationsverket, Katarina Olofsson

Byggår: 1750

Tidsperiod: Vintern/våren 2009

Byggnaden har både trä och putsfasad. På träfasaden tog vi bort all gammal färg med speedheater och därefter målades träfasaden med linoljefärg. Putsfasaden bilades ned och nyputs utfördes, med grundning och utstocknings bruk av hydrauliskt kalkbruk. Vid avfärgning användes våtblandad kalkfärg. Sockeln fogades om med hydrauliskt kalkbruk.

Under åren 1661-1668 börjar köpmän betala med sedlar när de handlar med varor i Sverige. Sedlarna är enkla att hantera men de är också ganska lätta att förfalska.

Därför behöver man ett bättre papper att trycka dem på. Sveriges Rikes Ständers Bank (Riksbanken) beslutar år 1755 att bygga ett nytt pappersbruk för att tillverka sedelpapper. Frågan är bara var pappersbruket ska ligga?

Vid Tumba å, i Botkyrka socken, i Södermanland finns en lämplig plats. Här ligger sedan tidigare en kvarn och det finns tillgång till strömmande vatten året om. Det man behöver transportera till och från pappersbruket kan forslas på båt via Tullingesjön ut i Mälaren och vidare till Stockholm. Tumba ligger också lagom långt borta från Stockholm och lite avsides, så att nyfikna inte hittar hit så lätt. Tillverkningen av sedelpapper kan på så sätt hållas lite hemlig. Pappersbruket vid Tumba börjar byggas 1755.

Adress: Tumba bruk, Hus 11

Beställare: Statens Fastighetsverk, Monica Salomon

Byggår: 1896

Tidsperiod: Hösten 2008

All puts bilades ned. Fasaderna grundades med hydrauliskt kalkgrund och stockades med hydrauliskt kalkbruk. Ytputsningen utfördes med lufthårdnande kalkbruk samt avfärgades med våtblandad kalkfärg. Takpannor plockades bort och gammal papp och läkt byttes ut mot ny. Takpannorna monterades och högtryckstvättades.

Huset har tidigare tillhört försvarsmakten och ingått i flygflottiljen F 8 Barkarby.

Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/F_8_Barkarby

Adress: Ålstavägen 13

Beställare: Järfälla Kommun, Jan Thelenius

Byggår: –

Tidsperiod: Sommaren 2008

All puts på fasaderna bilades ned till spiktegel och komplettering av armeringsnät utfördes. Ytorna grundades med hydrauliskt kalkgrund och stockades med hydrauliskt kalkbruk. Ytputsningen utfördes med lufthårdnande kalkbruk samt avfärgades med platsblandad gotlandskalk 5 ggr. Snickerier målades och nya stuprör med skarpa vinklar monterades.

Ligger på Kungliga Djurgården bakom Sjöhistoriska museet och har tidigare använts som kansli åt museet.

Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Djurg%C3%A5rden

Adress: Museivägen 3

Beställare: Statens fastighetsverk, Per Hallsten

Byggår: –

Tidsperiod: Juli- Augusti