Om Kulturfasader

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Kulturfasader skapat 95 blogginlägg för.

Villavägen, Lidingö

Projektbeskrivning

Putsen hade massa sprickor samt tjocka lager kalkfärg som inte trängt in i putsen ordentligt. Vi fräser bort färg och ytputs. När det är klart monterar vi stålnät innan ytputs av nhl kalkbruk. Stuck lagas och avfärgas.

Adress: Villavägen, Lidingö

Beställare: –

Byggår: 1924

Tidsperiod: Oktober-November

There are no photos with those IDs or post 4128 does not have any attached images!

Vapenstigen, Lidingö

Projektbeskrivning

Villan byggdes till 2017. Putsen på nybyggnationen var felaktigt utförd med sprickor till följd och med kladdig kalkfärg. Vi fräste bort två centimeter av gamla putsen och putsade nytt med Webers rotsystem.  Vi fräste även bort kalkfärgen på den äldre delen av huset eftersom putsen var för hård för att en kalkfärg ska fungera samt förstärkte hörn och smygar med webertherm putsbruk och glasfibernät. Hela villan avfärgas med Keim silikatfärg som tunnas ut och målas fler gånger för att få ett mer flammigt intryck.

Adress: Vapenstigen, Lidingö

Beställare:

Byggår:

Tidsperiod: Hösten 2020

Fasadrenovering av sydöstra fasaden, Wenngarns Slott

Fasad sydöst efter renovering med språkband och konturer från kapellet

Nu är del 1 av 2 på första etappen av Wenngarns Slott färdigt. Så här blev resultatet. Fasadrenoveringen innefattade restaurering av språkbandet. Fönsterrenovering med ny blyinfattning som gjordes av Fönster och hantverk. Upplagning av puts samt avfärgning. Vi använde oss av linoljefärg, blymönja, kalkbruk, kalkfärg och sockeln målades med silikatfärg.

Inuti fasaden “som är snutad” kan man skönja gamla kapellet och att våningen ovan blecket är påbyggt senare.

Klicka här för projektsida

Här kan ni läsa om när vi renoverade industrifönster på nya Spårvägsmuseet

Här kan ni gå in och läsa ett reportage om när vi renoverade stora kyrklika spröjsade järnfönster på en kulturellt värdefull industrifastighet som ska bli nya spårvägsmuseet på Norra Djurgården i Stockholm.

http://www.anti-corrosion.com/nyheter/AntiCorrosion2_2019.pdf

Restaurering av språkbandet på Wenngarns Slott

Wenngarns Slott, Etapp 1, Sigtuna

Fasadrenovering av sydöstra fasaden på Wenngarns Slott. Fönstren restaureras tillsammans med Fönster och Hantverk. Karmar slipas och trälagas, bleck och järn slipas rena och behandlas med blymönja innan linoljefärgen påförs. Takfotslist i trä slipas, trälagas och förankras fast vid behov, målas sedan med linolja i samma kulör som fasaden. Fönsterbågar hakas av och körs till verkstad. Bågarna skrapas trärena, trasigt glas byts ut och sen får dom ny blyinfattning. Språkbandet restaureras. klicka här.

Historia
Venngarns slott är ett slott som ligger nära Garnsviken ett par kilometer norr om Sigtuna, huvudsakligen uppfört 1670 för Magnus Gabriel De la Gardie i samarbete med arkitekten Jean de la Vallée. Huvudbyggnaden är cirka 2 200 kvadratmeter stor och området omfattar totalt cirka 37 hektar mark.[1]
Venngarn blev kronogods under Gustav Vasas tid. År 1653 såldes egendomen till Magnus Gabriel de la Gardie. Han förvandlade medeltidsborgen till ett praktfullt barockslott, dock ej så ståtligt och inte heller med en så magnifik trädgårdsanläggning som bilden i Suecian visar.
År 1681 reducerade kronan, men lät den ruinerade Magnus Gabriel De la Gardie bo kvar på slottet. Hans byggverksamhet och intresse för konst och litteratur kostade honom enorma summor. Magnus Gabriel De la Gardie var en av rikets största jordägare och han uppmuntrade förläningssystemet och stimulerade knappast till någon större sparsamhet. Förutom Venngarns slott byggde han och underhöll flera slott, såsom MakalösKarlbergs slott (om- och tillbyggnad), Läckö slottMariedals slott i VästergötlandJacobsdals slott (senare Ulriksdals slott), Kägleholm i Väringen, som brann ner 1712, idag en slottsruin i Örebro kommun i Närke och Höjentorp kungsgård i Västergötland.
Han drabbades av reduktionen år 1684 och merparten av hans slott och gods drogs in utom Venngarns slott, där han dog 1686. Venngarn är det enda slott som landets störste godsägare under 1600-talet, Magnus Gabriel De la Gardie, fick behålla efter Karl XI:s reduktion och han dog där 1686. Sedan dess har Venngarn antingen varit bostad åt landshövdingar i Uppsala eller varit utarrenderat. 1916 blev det alkoholistanstalt och förvaltningen låg i slottet med dess magnifika trapphall och målade barocktak. Senare ägare blev Lewi Pethrus-stiftelsen. Slottet är byggnadsminne.[2]
https://sv.wikipedia.org/wiki/Venngarns_slott

Adress: Wenngarns Slott

Beställare: Sisyfos

Byggår: 1670

Tidsperiod: August-September 2020

Palamedes 1, Lilla Nygatan 7, Gamla stan, Stockholm

Vi har fått förtroendet att renovera Brf Stora Stenhusets fasader i Gamla stan som består av sju stycken olika fasader mot Yxsmedsgränd, Lilla nygatan och på innergården. Tvätta fasaden till Stora Nygatan med hetvattentvätt. Fräsa ner sockeln i gränden mot Yxsmedsgränd som idag består av hård cementhaltig puts för att sedan putsa nytt med kalkbruk. Hetvattentvätta samtliga fasader och laga dålig puts med kalkbruk. På innergården fräses färg och ytputsen bort och putsas om med kalkbruk. Samtliga fasader avfärgades med kalkfärg våt.

Historia
Kvarteret fick sin nuvarande, strikt rektangulära, form efter den Stora branden 1625, som totalförstörde den sydvästra delen av Stadsholmen. Istället för små gränder och långsmala kvarter där elden kunde sprida sig snabbt utfördes här Stockholms första organiserade reglering med början 1627. Nu skapades, med renässansens stadsplanering som förebild, stora likformiga kvarter bebyggda med stenhus.
Palamedes 1 byggdes i två omgångar. Den äldsta delen utgörs av huskroppen med dagens adress Stora Nygatan 22. Huset kallas Ehrencreutzska huset eller Tessinhuset som uppfördes på 1660-talet, troligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä.. Det är uppkallat efter köpmannen och brukspatronen Jesper Ehrencreutz som förvärvade denna byggnad 1699. Fastigheten blev ombyggd och nyinredd på 1760-talet. Från denna tid finns en del rumsinteriörer bevarade.
Byggnadsdelen mot Lilla Nygatan och de lägre flygelbyggnaderna mellan gatuhusen uppfördes på 1750-talet. Fastighetens gårdshus byggdes på under 1800-talet och 1836 förvärvades den av Lars Johan Hierta som inrättade Aftonbladets redaktion och tryckeri. Här trycktes Aftonbladet fram till flytten till Klarakvarteren 1889. Under många år låg här K.L. Beckmans Boktryckeri vars första ägare hette Johan Beckman (1809–1872), arbetsledare vid Aftonbladets tryckeri. Efter honom togs verksamheten över av sonen Knut Leopold Beckman (1848–1894). Olika former av tryckeriverksamhet fanns kvar till slutet av 1980-talet.
Palamedes 1 delas på längden av en långsmal innergård som enligt Björn Hasselblad (Stockholmskvarter – Vad kvartersnamnen berättar) är “en av de många namnlösa gränderna i Gamla stan”. År 1998 utfördes schaktningsarbeten på den långsmala innergården. Då hittades keramikskärvor och delar från kritpipor av 1700-talstyp samt rester efter två kullerstensnivåer som troligen härrör från gårdsbeläggningar från 1700- eller 1800-talet.
I Palamedes 2 (Stora Nygatan 24 / Kåkbrinken 14) ligger sedan 1986 restaurang Slingerbulten på 1950-talet fanns här ölkafféet Tian.
Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvarteret_Palamedes

Adress: Lilla Nygatan 7

Beställare: Brf Stora Steenhuset 

Byggår: 1660-talet

Tidsperiod: Våren -2020

Spårvägsmuseet, Gasverket, Norra Djurgården, Stockholm

Projektbeskrivning

Renovering av 206 spröjsade “kyrklika” järnfönster och byte till energiglas. Totalt 5600 små glasrutor. Fyrtio stycken fönsterbänkar i gjutjärn nytillverkas på Tierps järnbruk. Kulturhistorisk värdefull industrifastighet ritat av Ferdinand Boberg och byggd 1893.

Den här typen av restaurering bestod av många moment med torktider och utfördes i etapper.  Gamla kittet var blysmittat så här krävdes bra skyddsmaterial och löpande hälsokontroller. Täta ställningar men med god ventilation.

  • Etablering, tät ställning med undertryck byggs på in samt utsida fönster.
  • Först demonteras dom gamla glasen från järnbågen. Glaset städas upp och slängs i separat behållare.
  • Gammalt fönsterkitt bilas bort, städas upp och slängs i separat behållare.
  • Öppningsbara fönster kapas ur
  • Blästring av lösa fönster samt insida/utsida järnbåge
  • Städning efter blästring
  • Grundprimer på lösa fönster samt insida/utsida järnbåge
  • En första strykning täckfärg på lösa fönster samt insida/utsida järnbåge
  • Ny infärgad kalkfog mellan båge och tegel
  • Smedarbeten, lagning av eventuell trasig båge samt svetsning av öppningsbara fönster.
  • Montage av energiglaskassetter
  • Bottningslist runt glaskassetter
  • Tätar bågen med fog samt fönsterkitt runt glas insida samt utsida
  • En sista strykning med täckfärg insida utsida järnbåge
  • Fönsterputs
  • Ställningsdemontage

I ett sånt här projekt ingår många arbetsmoment, ställningsbyggnation, blästring, målning, fogning, smedarbeten mm. Därför krävs ett sammansvetsat team, bra kommunikation och god planering, där vi har kapacitet att utföra dom flesta moment med egen personal. Vi bygger vår egen ställning och blästrar med vår egna blästerutrustning allt för att säkerställa god kvalitet samt erhålla bra flyt mellan olika arbetsmoment. Energiglaskassetterna tillverkas på fabrik i stockholmsområdet och består av två rutor som limmas ihop med en distansprofil. Ett vanligt floatglas på insidan samt ett kulturglas på utsidan som ger fin effekt. Kassetterna fylls med kryptongas för god isolerförmåga. Distansprofilen fås i samma kulör som bågen. Vi märker upp samtliga fönster och har löpande kvalitetskontroll samt god dokumentation.

Historia

Spårvägsmuseet har fram till år 2017 haft lokaler på Södermalm, men sedan dess varit stängt för besökare och haft museiföremålen förvarade i förrådslokaler. Det nya museet kommer ge en fascinerande inblick i utvecklingen från 1600 tal till dagens moderna kollektivtrafik.

Entreprenaden omfattar i huvudsak en invändig ombyggnad av hus 9 omfattande nytt golv på mark, nya bjälklag, komplettering av yttertak, personal- och kontorsutrymmen m m. Hus 9 var under gasverkets tid ett regenerationshus (här renades gasen) som ritades av den berömde arkitekten Ferdinand Boberg och var färdigbyggd år 1893. Byggnaden har höga spröjsade fönster, tunga murade ytterväggar och synliga invändiga konstruktioner av stål. Lokalens interiör rivs för att varsamt byggas upp igen för att passa museiverksamheten.

Hiss installeras och alla gamla fönster kommer att renoveras.

Adress: Hus 9, Gasverket, Norra Djurgården, Stockholm

Beställare: Cobab

Byggår: 1893

Tidsperiod: April-November

Vårfrukyrkan, Skänninge

Inuti Kyrkan har dom haft problem att fukt och salter tränger ut i innerväggar. Vi knackade ned all puts från innerväggar upp till två meters höjd. För att få det dammfritt inuti kyrkan höll vi till i burar med utblås och undertryck. Sedan putsade vi väggarna med offerputs som andas väl och hjälper till att torka ur stommen.
På kyrkans fasader bytte vi tegelstenar som var i dåligt skick och fogade om vissa partier. Tidigare amatörmässiga renoveringar har gjorts på stora delar av kyrkans fasader med ljus fog och där man  putsat över dåligt tegel.  Listverk på skeppet putsades om med pigmenterat kalkbruk. Likaså putsade fält på kyrkans torn och gavel. Lister under takfot på tornet var i dåligt skick med rasrisk, så dom knackades ned.

Historia

Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster.

Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria – Vår Fru – och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden.

Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans golv, som är av kalksten, finns ett stort antal gravhällar. Flertalet av gravhällarna i kyrkans mittgång och kor härstammar från 1600- och 1700-talen, men det finns även några medeltida gravhällar bevarade. Vissa av gravarna var förr omgivna av ett skrank av trä eller smide. De flesta stenarna har blivit omplacerade vid senare tiders restaureringar, framför allt vid den stora renoveringen 1874-76.

Under 1600-talet tillkom även altartavlan, som är målad 1631 av Per Brahe d:y hovmålare Johan Werner d:ä, och består av en något förenklad kopia av Marten van Heemskerks stora altartavla från omkring 1540 i Linköpings domkyrka. Sannolikt försågs kyrkan ursprungligen med en sakristia på nordsidan. Samtidigt eller senare tillbyggdes även ett kapell och vapenhus intill sakristian. Ett vapenhus av okänd ålder har även funnits i söder.

År 1718 drabbades kyrkan av en förödande brand, då taket och tornspiran skadades. När taket återuppbyggdes fick det säteritakets form, d v s ett tak i två fall med ett lodrätt väggparti mellan de två fallen, och den tidigare spånbeklädnaden ersattes med plåt. Idag är det belagt med kopparplåt. Mittskeppets kryssvalv ersattes av ett provisoriskt trätak. Tornavslutningen förändrades ett flertal gånger efter branden. År 1776 uppförde byggmästaren M O Beurling den nuvarande tornhuven efter förebild av det intilliggande rådhuset, som uppförts 1770 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Under 1770-talet försågs även kyrkan med en ny orgel, tillverkad av orgelbyggaren Lars Wahlberg i Kalmar.

Altartavla tillkom under 1600-talet, som är målad 1631 av hovmålare Johan Werner d:ä, och är en något förenklad kopia av Marten van Heemskerks stora altartavla från omkring 1540 i Linköpings domkyrka.

Dopfunt En funt av gotländs kalksten från omkring 1300. En dopfunt i röd borghamnskalksten från 1951 och ritad av Erik Abrahamsson, Göteborg.

Relief förställande Sankta Ingrid snidan av konstnären Berndt Dahlqvist Skänninge efter en förlaga troligen från 1600-talet. Text i reliefen: Pro Gloria S:ta Ingrid in Angelorum curia

Skänninge stadsvapen har en bild av Jungfru Maria – Vår Fru som Vårfrukyrkan är uppkallad efter

Adress: Vårfrukyrkan, Skänninge

Beställare: Fredrik Åstrand Folkungabygdens Pastorat

Byggår: 1306

Tidsperiod: Sommaren 2018

Till toppen