Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Fasadrenovering av sydöstra fasaden på Wenngarns Slott. Etapp 1 av 4. Putslagning med kalkbruk och avfärgning med kalkfärg våt. Fönstren restaurerades tillsammans med Fönster och Hantverk AB. Karmar slipades och trä lagas. Bleck och järn slipades rena och behandlades med blymönja innan målning med linoljefärg. Takfotslist i trä slipades, trä lagades och förankrades vid behov, målades sedan med linolja i samma kulör som fasaden. Fönsterbågar hakades av och kördes till verkstad. Bågarna skrapades trärena, trasigt glas byttes ut och så fick dom ny blyinfattning.  Språkbandet togs fram och restaurerades. klicka här.

Historia

Venngarns slott är ett slott som ligger nära Garnsviken ett par kilometer norr om Sigtuna, huvudsakligen uppfört 1670 för Magnus Gabriel De la Gardie i samarbete med arkitekten Jean de la Vallée. Huvudbyggnaden är cirka 2 200 kvadratmeter stor och området omfattar totalt cirka 37 hektar mark.^[1]

Venngarn blev kronogods under Gustav Vasas tid. År 1653 såldes egendomen till Magnus Gabriel de la Gardie. Han förvandlade medeltidsborgen till ett praktfullt barockslott, dock ej så ståtligt och inte heller med en så magnifik trädgårdsanläggning som bilden i Suecian visar.

År 1681 reducerade kronan, men lät den ruinerade Magnus Gabriel De la Gardie bo kvar på slottet. Hans byggverksamhet och intresse för konst och litteratur kostade honom enorma summor. Magnus Gabriel De la Gardie var en av rikets största jordägare och han uppmuntrade förläningssystemet och stimulerade knappast till någon större sparsamhet. Förutom Venngarns slott byggde han och underhöll flera slott, såsom Makalös, Karlbergs slott (om- och tillbyggnad), Läckö slott, Mariedals slott i Västergötland, Jacobsdals slott (senare Ulriksdals slott), Kägleholm i Väringen, som brann ner 1712, idag en slottsruin i Örebro kommun i Närke och Höjentorp kungsgård i Västergötland.

Han drabbades av reduktionen år 1684 och merparten av hans slott och gods drogs in utom Venngarns slott, där han dog 1686. Venngarn är det enda slott som landets störste godsägare under 1600-talet, Magnus Gabriel De la Gardie, fick behålla efter Karl XI:s reduktion och han dog där 1686. Sedan dess har Venngarn antingen varit bostad åt landshövdingar i Uppsala eller varit utarrenderat. 1916 blev det alkoholistanstalt och förvaltningen låg i slottet med dess magnifika trapphall och målade barocktak. Senare ägare blev Lewi Pethrus-stiftelsen. Slottet är byggnadsminne.^[2]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Venngarns_slott

Vi har fått förtroendet att renovera Brf Stora Stenhusets fasader i Gamla stan som består av sju stycken olika fasader mot Yxsmedsgränd, Lilla nygatan och på innergården. Tvätta fasaden till Stora Nygatan med hetvattentvätt. Fräsa ner sockeln i gränden mot Yxsmedsgränd som idag består av hård cementhaltig puts för att sedan putsa nytt med kalkbruk. Hetvattentvätta samtliga fasader och laga dålig puts med kalkbruk. På innergården fräses färg och ytputsen bort och putsas om med kalkbruk. Samtliga fasader avfärgades med kalkfärg våt.

Historia

Kvarteret fick sin nuvarande, strikt rektangulära, form efter den Stora branden 1625, som totalförstörde den sydvästra delen av Stadsholmen. Istället för små gränder och långsmala kvarter där elden kunde sprida sig snabbt utfördes här Stockholms första organiserade reglering med början 1627. Nu skapades, med renässansens stadsplanering som förebild, stora likformiga kvarter bebyggda med stenhus.

Palamedes 1 byggdes i två omgångar. Den äldsta delen utgörs av huskroppen med dagens adress Stora Nygatan 22. Huset kallas Ehrencreutzska huset eller Tessinhuset som uppfördes på 1660-talet, troligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä.. Det är uppkallat efter köpmannen och brukspatronen Jesper Ehrencreutz som förvärvade denna byggnad 1699. Fastigheten blev ombyggd och nyinredd på 1760-talet. Från denna tid finns en del rumsinteriörer bevarade.

Byggnadsdelen mot Lilla Nygatan och de lägre flygelbyggnaderna mellan gatuhusen uppfördes på 1750-talet. Fastighetens gårdshus byggdes på under 1800-talet och 1836 förvärvades den av Lars Johan Hierta som inrättade Aftonbladets redaktion och tryckeri. Här trycktes Aftonbladet fram till flytten till Klarakvarteren 1889. Under många år låg här K.L. Beckmans Boktryckeri vars första ägare hette Johan Beckman (1809–1872), arbetsledare vid Aftonbladets tryckeri. Efter honom togs verksamheten över av sonen Knut Leopold Beckman (1848–1894). Olika former av tryckeriverksamhet fanns kvar till slutet av 1980-talet.

Palamedes 1 delas på längden av en långsmal innergård som enligt Björn Hasselblad (Stockholmskvarter – Vad kvartersnamnen berättar) är ”en av de många namnlösa gränderna i Gamla stan”. År 1998 utfördes schaktningsarbeten på den långsmala innergården. Då hittades keramikskärvor och delar från kritpipor av 1700-talstyp samt rester efter två kullerstensnivåer som troligen härrör från gårdsbeläggningar från 1700- eller 1800-talet.

I Palamedes 2 (Stora Nygatan 24 / Kåkbrinken 14) ligger sedan 1986 restaurang Slingerbulten på 1950-talet fanns här ölkafféet Tian.

Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvarteret_Palamedes