Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster.

Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria – Vår Fru – och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden.

Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans golv, som är av kalksten, finns ett stort antal gravhällar. Flertalet av gravhällarna i kyrkans mittgång och kor härstammar från 1600- och 1700-talen, men det finns även några medeltida gravhällar bevarade. Vissa av gravarna var förr omgivna av ett skrank av trä eller smide. De flesta stenarna har blivit omplacerade vid senare tiders restaureringar, framför allt vid den stora renoveringen 1874-76.

Under 1600-talet tillkom även altartavlan, som är målad 1631 av Per Brahe d:y hovmålare Johan Werner d:ä, och består av en något förenklad kopia av Marten van Heemskerks stora altartavla från omkring 1540 i Linköpings domkyrka. Sannolikt försågs kyrkan ursprungligen med en sakristia på nordsidan. Samtidigt eller senare tillbyggdes även ett kapell och vapenhus intill sakristian. Ett vapenhus av okänd ålder har även funnits i söder.

År 1718 drabbades kyrkan av en förödande brand, då taket och tornspiran skadades. När taket återuppbyggdes fick det säteritakets form, d v s ett tak i två fall med ett lodrätt väggparti mellan de två fallen, och den tidigare spånbeklädnaden ersattes med plåt. Idag är det belagt med kopparplåt. Mittskeppets kryssvalv ersattes av ett provisoriskt trätak. Tornavslutningen förändrades ett flertal gånger efter branden. År 1776 uppförde byggmästaren M O Beurling den nuvarande tornhuven efter förebild av det intilliggande rådhuset, som uppförts 1770 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Under 1770-talet försågs även kyrkan med en ny orgel, tillverkad av orgelbyggaren Lars Wahlberg i Kalmar.

Altartavla tillkom under 1600-talet, som är målad 1631 av hovmålare Johan Werner d:ä, och är en något förenklad kopia av Marten van Heemskerks stora altartavla från omkring 1540 i Linköpings domkyrka.

Dopfunt En funt av gotländs kalksten från omkring 1300. En dopfunt i röd borghamnskalksten från 1951 och ritad av Erik Abrahamsson, Göteborg.

Relief förställande Sankta Ingrid snidan av konstnären Berndt Dahlqvist Skänninge efter en förlaga troligen från 1600-talet. Text i reliefen: Pro Gloria S:ta Ingrid in Angelorum curia

Skänninge stadsvapen har en bild av Jungfru Maria – Vår Fru som Vårfrukyrkan är uppkallad efter

Adress: Vårfrukyrkan, Skänninge

Beställare: Fredrik Åstrand Folkungabygdens Pastorat

Byggår: 1306

Tidsperiod: Sommaren 2018

Diverse murningsarbeten. Fasadputs grovt riven på befintligt tegel. Avfärgat med kalkfärg våt.

Adress: Sjövägen 20

Beställare: Pierre Sandström

Tidsperiod: Sommaren 2018

Rengöring och målning av tak. Nytt altanvirke på balkonger. Omläggning samt fogning av skifferplattor på trappor. Laga samt måla sockel och murar. Slipning och målning av trästaket. Slipning och inoljning av dörrar. Tvätt och inoljning av altan. Ny infravärme på terrass.

Adress: Vikavähen 4, Bromma

Beställare: Richard Lind

Tidsperiod: Våren/Sommaren 2018

Byte av trasiga tegelstenar samt omfogning.

När Riddarholmskyrkan brann 1835 och spiran som var en träkonstruktion förstördes, tog Samuel Owen initiativ till att spiran skulle uppföras av gjutjärn. De första förslagen skissades av skulptören professor Erik Gustaf Göthe och omarbetades av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson, ”gardinerna” på spiran ritades av arkitekten Axel Nyström. Spirorna göts i moduler vid Åkers styckebruk 1839, av järn som framställts av sjömalm vid Åminne Bruk i Småland. De monterades under ledning av Moberg samma år. Kunskapen om orsaker till korrosion var begränsade vid tiden. Enligt beställningen skulle delarna monteras med blypackningar som mellanlägg, men dessa ersattes med ett ”järncement” av svavel, salmiak och borrspån. Detta påskyndade korrosionen vid fuktig väderlek och 1965 hade angreppen blivit så omfattande att de fyra hörnspirorna och även huvudspiran måste tas ned för utbyte av skadade delar. Tekniska museet fick i samband med detta en av hörnspirorna i gåva av Kungliga Byggnadsstyrelsen.

https://digitaltmuseum.se/021026334090/tornspira

Adress: Museivägen 7, Stockholm

Beställare: Tekniska Museet

Byggår: 1839

Tidsperiod: Våren 2018

Fasadrenovering av restaurangen på Tekniska museet, ytputsen blästrades. Upplagning av kalkbruk samt avfärgning med kalkfärg. Målning av fönster och dörrar.

Byggnaden gestaltades av arkitekten Ragnar Hjorth i stram funktionalism och uppfördes av Arcus AB i betong på en stomme av stålbalkar. Huvudbyggnadens fasader är ljusputsade och entrésidan domineras av ett stort fönsterparti i två våningar. Takvåningen är indragen och här fanns ursprungligen en restaurang och bostad för museichefen. Tekniska utrymmen som hissar och pannrum gjordes synliga för besökaren genom stora glaspartier och fick så en pedagogisk funktion. Byggnaden stod klar 1936 och omges av två stallbyggnader och ett ridhus som uppförts för Livregementets dragonkår år 1881. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tekniska_museet

Adress: Museivägen 7, Stockholm

Beställare: Dzevad Subasic, Tekniska Museet

Byggår: 1881

Tidsperiod: Våren 2018

Dålig puts lagades med kalkbruk. Ornament och stuck målades med linoljefärg. Järnornament och räcken samt plåtar slipades och grundades med blymönja innan linoljefärgen. Fasaderna kalkades med våtsläkt gotlandskalk. Fönsterbågar plockades ur och kördes till verkstad. Karmar slipades och målades på plats.

Palatsets äldsta delar grundlades år 1634 som Kronans amiralitetshus. Det var en ståtlig byggnad som var tre våningar högt och som byggdes av murarmästaren Hans Ferster, nyligen inflyttad från Tyskland. Huset donerades kort därefter av drottning Kristina till riksstallmästaren Hans Wachtmeister af Björkö som påbörjade arbetet med att förvandla huset till ett beboeligt barockpalats. Det Wachtmeisterska palatset syns i Suecia-verket på planscherna över Makalös, nummer 39 och 40.

Här bodde från mitten av 1700-talet den grevliga familjen von Fersen efter vilken palatset fått sitt namn. Det gamla Wachtmeisterska palatset byggdes då också om under ledning av arkitekten Carl Hårleman. Louise von Fersen, gift med greve August Gyldenstolpe, var den sista ägaren inom ätten von Fersen.

Fastigheten såldes1865 till byggmästaren Johan Andersson av vilken den förmögne industrimannen Nils Georg Sörensen 1872 köpte det gamla Fersenska palatset. Sörensen anlitade 1881 arkitekten Adolf Emil Melander för modernisering av palatset, och arkitekten och överintendenten Helgo Zettervall medverkade till utformningen av fasaden. Huset om- och tillbyggdes till hyrespalats i nyrenässans.

Adress: Blasieholmstorg 11 Stockholm

Beställare: Handelsbanken, Per Artursson

Byggår: 1800-talet

Tidsperiod: Vår-sommar 2017

Fasaden lagades med hydrauliskt kalkbruk och målades med linoljefärg. Balkongerna fick nytt tätskikt. Järnbalustrader på balkonger grundades med blymönja innan linoljan. Fönsterbågar och karm slipades rena från färg och målades. Gammal färg på plåtar skrapades/slipades bort för att sedan grundas med rostkyddsfärg. Sockeln av sten blästrades försiktigt.

Adress: Nybrokajen 15, Stockholm

Beställare: Handelsbanken, Per Artursson

Tidsperiod: Hösten 2017

Träfasader borstades rena från färg och målades med Falu Rödfärg samt linoljefärg. Dåligt trä byttes ut.

Kort om fastigheten Bebyggelsen inom fastigheten bestod ursprungligen av två fastigheter med hus uppförda vid olika tillfällen. Det faluröda huset mot Breda gatan, Mastmakare Lunds hus, uppfördes som bostadshus i ett plan redan 1736 och det byggdes på med ytterligare en våning under 1800-talets mitt. Det reveterade gula huset, Djurgårdsbageriet, och de faluröda uthusen på gården uppfördes 1852. Under 1900-talet har relativt få förändringar genomförts på fastigheten, varför 1800-tals karaktären hos bebyggelsen i huvudsak fortfarande är bibehållen.

Adress: Långa gatan 12, Stockholm

Beställare: Brf. Krigsmanskassan 10, Annika Lönn

Byggår: 1736

Tidsperiod: Vår 2017

Putslagning med hydrauliskt kalkbruk. Avfärgning med kalkfärg special från Målarkalk. Teakfönster slipas och sedan sicklas. Trälagas och nya droppnäsor monteras innan inoljning med UVR Benar från Jotun. Övriga fönster målades med Alcro Bestå. Nya markiser monterades.

Adress: Blasieholmstorg 12, Stockholm

Beställare: Handelsbanken, Per Artursson

Byggår: 1900-talet

Tidsperiod: Vår-sommar 2017