Palamedes 1, Lilla Nygatan 7, Gamla stan, Stockholm

Vi har fått förtroendet att renovera Brf Stora Steenhusets fasader. Tvätta fasaden till Stora Nygatan med hetvattentvätt. Fräsa ner sockeln i gränden och putsa om med kalkbruk samt avfärga med kalkfärg. Hetvattentvätta samtliga fasader och laga upp fasaderna med kalkbruk samt avfärgning.

Historia
Kvarteret fick sin nuvarande, strikt rektangulära, form efter den Stora branden 1625, som totalförstörde den sydvästra delen av Stadsholmen. Istället för små gränder och långsmala kvarter där elden kunde sprida sig snabbt utfördes här Stockholms första organiserade reglering med början 1627. Nu skapades, med renässansens stadsplanering som förebild, stora likformiga kvarter bebyggda med stenhus.
Palamedes 1 byggdes i två omgångar. Den äldsta delen utgörs av huskroppen med dagens adress Stora Nygatan 22. Huset kallas Ehrencreutzska huset eller Tessinhuset som uppfördes på 1660-talet, troligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä.. Det är uppkallat efter köpmannen och brukspatronen Jesper Ehrencreutz som förvärvade denna byggnad 1699. Fastigheten blev ombyggd och nyinredd på 1760-talet. Från denna tid finns en del rumsinteriörer bevarade.
Byggnadsdelen mot Lilla Nygatan och de lägre flygelbyggnaderna mellan gatuhusen uppfördes på 1750-talet. Fastighetens gårdshus byggdes på under 1800-talet och 1836 förvärvades den av Lars Johan Hierta som inrättade Aftonbladets redaktion och tryckeri. Här trycktes Aftonbladet fram till flytten till Klarakvarteren 1889. Under många år låg här K.L. Beckmans Boktryckeri vars första ägare hette Johan Beckman (1809–1872), arbetsledare vid Aftonbladets tryckeri. Efter honom togs verksamheten över av sonen Knut Leopold Beckman (1848–1894). Olika former av tryckeriverksamhet fanns kvar till slutet av 1980-talet.
Palamedes 1 delas på längden av en långsmal innergård som enligt Björn Hasselblad (Stockholmskvarter – Vad kvartersnamnen berättar) är “en av de många namnlösa gränderna i Gamla stan”. År 1998 utfördes schaktningsarbeten på den långsmala innergården. Då hittades keramikskärvor och delar från kritpipor av 1700-talstyp samt rester efter två kullerstensnivåer som troligen härrör från gårdsbeläggningar från 1700- eller 1800-talet.
I Palamedes 2 (Stora Nygatan 24 / Kåkbrinken 14) ligger sedan 1986 restaurang Slingerbulten på 1950-talet fanns här ölkafféet Tian.
Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvarteret_Palamedes

Adress: Lilla Nygatan 7

Beställare: Brf Stora Steenhuset 

Byggår: 1660-talet

Tidsperiod: Våren -2020

There are no photos with those IDs or post 3574 does not have any attached images!

Spårvägsmuseet, Gasverket, Norra Djurgården, Stockholm

Projektbeskrivning

Vi fick det stora förtroendet att restaurera alla järnfönster samt installera isolerrutor med kulturglas på det gamla gasverket som nu byggs om till spårvägsmuseum, vilket vi fick göra i 16 olika steg. Bygga ställning, knacka ut rutorna, städa, bila bort all gammal kitt, städa, blästra järnbågarna rena från all gammal rost samt färg, städa, grundmåla, måla,, svetsa igen öppningsbara fönster, montera nya isolerrutor, stoppa i bottningslist runt varje isolerruta, kitta, måla slutstrykning, putsa rutor, riva ställning. Eftersom det gamla kittet innehöll bly var det mycket noga med att städa och sortera allt avfall.

Historia

Spårvägsmuseet har fram till år 2017 haft lokaler på Södermalm, men sedan dess varit stängt för besökare och haft museiföremålen förvarade i förrådslokaler. Det nya museet kommer ge en fascinerande inblick i utvecklingen från 1600 tal till dagens moderna kollektivtrafik.

Entreprenaden omfattar i huvudsak en invändig ombyggnad av hus 9 omfattande nytt golv på mark, nya bjälklag, komplettering av yttertak, personal- och kontorsutrymmen m m. Hus 9 var under gasverkets tid ett regenerationshus (här renades gasen) som ritades av den berömde arkitekten Ferdinand Boberg och var färdigbyggd år 1893. Byggnaden har höga spröjsade fönster, tunga murade ytterväggar och synliga invändiga konstruktioner av stål. Lokalens interiör rivs för att varsamt byggas upp igen för att passa museiverksamheten.

Hiss installeras och alla gamla fönster kommer att renoveras.

Adress: Hus 9, Gasverket, Norra Djurgården, Stockholm

Beställare: Cobab

Byggår: 1893

Tidsperiod: April-November

Vårfrukyrkan, Skänninge

Projektbeskrivning

Historia

Redan tidigare fanns den stora Allhelgonakyrkan i Skänninge, men när tyska hantverkare kom till staden i slutet av 1200-talet byggde de efter tyskt mönster en egen kyrka med stadskaraktär vid stadens torg, bara ett stenkast från den gamla. Den invigdes år 1306, helgad åt jungfru Maria och kallades därför Vårfrukyrkan. Svenskarna i Skänninge kallade den ”Garpekyrkan”. Garpe var under medeltiden nämligen en vanlig beteckning på tyskar. Kyrkan fick ett vapenhus på södra sidan, och i norr sakristiakapell samt ett vapenhus, senare förvandlat till förvaringsutrymme. I det inre har man hittat tidiga målningar, delvis direkt på teglet. Dessa kalkades över mot slutet av medeltiden och ersattes av andra målningar i svart, gult och rött. Till följd av Vadstenas uppblomstring under 1400-talet började en tillbakagång för Skänninge. Ett par eldsvådor, en under 1440-taletoch en år 1466, då också Vårfrukyrkan drabbades, bidrog till att påskynda nedgången. År 1543 drog Gustav Vasa in stadsprivilegierna och skrev till byggmästaren Joakim Bulgrin i Vadstena att han skulle bryta ned kyrkan i Skänninge, om han kunde ha något gagn därav vid slottsbygget. Antagligen syftade han på Allhelgonakyrkan, som tycks ha försvunnit vid denna tid. Under dessa kärva förhållanden fick skänningeborna svårt att vidmakthålla Vårfrukyrkan. När Johan III 1568 kommit till makten återfick Skänninge 1570 sina stadsprivilegier, varefter det började bli ljusare tider igen. Kyrkan fick ett vapenhus på södra sidan, och i norr sakristiakapell samt ett vapenhus, senare förvandlat till förvaringsutrymme. I det inre har man hittat tidiga målningar, delvis direkt på teglet. Dessa kalkades över mot slutet av medeltiden och ersattes av andra målningar i svart, gult och rött. Läs mer här: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rfrukyrkan,_Sk%C3%A4nninge

Adress: Vårfrukyrkan, Skänninge

Beställare: Fredrik Åstrand Folkungabygdens Pastorat

Byggår: 1306

Tidsperiod: Sommaren 2018

Villa, Sjövägen 20, Åkersberga

Projektbeskrivning

Diverse murningsarbeten. Fasadputs grovt riven på befintligt tegel. Avfärgat med kalkfärg våt.

Historia

Adress: Sjövägen 20

Beställare: Pierre Sandström

Tidsperiod: Sommaren 2018

Vikavägen 4, Bromma

Projektbeskrivning

Rengöring och målning av tak. Nytt altanvirke på balkonger. Omläggning samt fogning av skifferplattor på trappor. Laga samt måla sockel och murar. Slipning och målning av trästaket. Slipning och inoljning av dörrar. Tvätt och inoljning av altan. Ny infravärme på terass.

Historia

Adress: Vikavähen 4, Bromma

Beställare: Richard Lind

Tidsperiod: Våren/Sommaren 2018

Tornspira, Tekniska Museet, Museivägen 7, Stockholm

Projektbeskrivning

Byte av trasiga tegelstenar samt omfogning.

Historia

När Riddarholmskyrkan brann 1835 och spiran som var en träkonstruktion förstördes, tog Samuel Owen initiativ till att spiran skulle uppföras av gjutjärn. De första förslagen skissades av skulptören professor Erik Gustaf Göthe och omarbetades av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson, “gardinerna” på spiran ritades av arkitekten Axel Nyström. Spirorna göts i moduler vid Åkers styckebruk 1839, av järn som framställts av sjömalm vid Åminne Bruk i Småland. De monterades under ledning av Moberg samma år. Kunskapen om orsaker till korrosion var begränsade vid tiden. Enligt beställningen skulle delarna monteras med blypackningar som mellanlägg, men dessa ersattes med ett “järncement” av svavel, salmiak och borrspån. Detta påskyndade korrosionen vid fuktig väderlek och 1965 hade angreppen blivit så omfattande att de fyra hörnspirorna och även huvudspiran måste tas ned för utbyte av skadade delar. Tekniska museet fick i samband med detta en av hörnspirorna i gåva av Kungliga Byggnadsstyrelsen.https://digitaltmuseum.se/021026334090/tornspira

Adress: Museivägen 7, Stockholm

Beställare: Tekniska Museet

Byggår: 1839

Tidsperiod: Våren 2018

Restaurangen, Tekniska Museet, Museivägen 7, Stockholm

Projektbeskrivning

Fasadrenovering av restaurangen på Tekniska museet, ytputs blästrades. Upplagning av kalkbruk samt avfärgning med kalkfärg. Målning av fönster och dörrar.

Historia

Byggnaden gestaltades av arkitekten Ragnar Hjorth i stram funktionalism och uppfördes av Arcus AB i betong på en stomme av stålbalkar. Huvudbyggnadens fasader är ljusputsade och entrésidan domineras av ett stort fönsterparti i två våningar. Takvåningen är indragen och här fanns ursprungligen en restaurang och bostad för museichefen. Tekniska utrymmen som hissar och pannrum gjordes synliga för besökaren genom stora glaspartier och fick så en pedagogisk funktion. Byggnaden stod klar 1936 och omges av två stallbyggnader och ett ridhus som uppförts för Livregementets dragonkår år 1881. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tekniska_museet

Adress: Museivägen 7, Stockholm

Beställare: Dzevad Subasic, Tekniska Museet

Byggår: 1881

Tidsperiod: Våren 2018

Fersenska terrassen 6, Stockholm

Projektbeskrivning

Putslagning med kalkbruk. Avfärgning med våtsläkt Gotlandskalk kulör 94:4 enligt Riksantikvarieämbetets Kalkfärgslikare. Ottosons Linoljefärg NCS 1015-Y30R till balkongfronter i gjutjärn, oljemålade fasadlister, stuck samt unor av betong på fasadkrön.

Historia

Adress: Blasieholmstorg 11 Stockholm

Beställare: Handelsbanken, Per Artursson

Byggår: 1800-talet

Tidsperiod: Vår-sommar 2017

Nybrokajen 15, Stockholm

Projektbeskrivning

Upplagning med hydrauliskt kalkbruk. Avfärgad med linoljefärg. Alla fönster plockas ut för slipning/målning. Nya tätskikt på balkonger. Sockeln blästrades.

Historia

Adress: Nybrokajen 15, Stockholm

Beställare: Handelsbanken, Per Artursson

Tidsperiod: Hösten 2017

Brf. Krigsmanskassan, Djurgården, Stockholm

Projektbeskrivning

Träfasader målades med Falu Rödfärg (ljusröd), samt Linoljefärg från Ottossons färgmakeri

Historia

Kort om fastigheten Bebyggelsen inom fastigheten bestod ursprungligen av två fastigheter med hus uppförda vid olika tillfällen. Det faluröda huset mot Breda gatan, Mastmakare Lunds hus, uppfördes som bostadshus i ett plan redan 1736 och det byggdes på med ytterligare en våning under 1800-talets mitt. Det reveterade gula huset, Djurgårdsbageriet, och de faluröda uthusen på gården uppfördes 1852. Under 1900-talet har relativt få förändringar genomförts på fastigheten, varför 1800-tals karaktären hos bebyggelsen i huvudsak fortfarande är bibehållen.

Adress: Långa gatan 12, Stockholm

Beställare: Brf. Krigsmanskassan 10, Annika Lönn

Byggår: 1736

Tidsperiod: Vår 2017