Om Kulturfasader

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Kulturfasader skapat 99 blogginlägg för.

Palamedes 1, Lilla Nygatan 7, Gamla stan, Stockholm

Vi har fått förtroendet att renovera Brf Stora Stenhusets fasader i Gamla stan som består av sju stycken olika fasader mot Yxsmedsgränd, Lilla nygatan och på innergården. Tvätta fasaden till Stora Nygatan med hetvattentvätt. Fräsa ner sockeln i gränden mot Yxsmedsgränd som idag består av hård cementhaltig puts för att sedan putsa nytt med kalkbruk. Hetvattentvätta samtliga fasader och laga dålig puts med kalkbruk. På innergården fräses färg och ytputsen bort och putsas om med kalkbruk. Samtliga fasader avfärgades med kalkfärg våt.

Historia
Kvarteret fick sin nuvarande, strikt rektangulära, form efter den Stora branden 1625, som totalförstörde den sydvästra delen av Stadsholmen. Istället för små gränder och långsmala kvarter där elden kunde sprida sig snabbt utfördes här Stockholms första organiserade reglering med början 1627. Nu skapades, med renässansens stadsplanering som förebild, stora likformiga kvarter bebyggda med stenhus.
Palamedes 1 byggdes i två omgångar. Den äldsta delen utgörs av huskroppen med dagens adress Stora Nygatan 22. Huset kallas Ehrencreutzska huset eller Tessinhuset som uppfördes på 1660-talet, troligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä.. Det är uppkallat efter köpmannen och brukspatronen Jesper Ehrencreutz som förvärvade denna byggnad 1699. Fastigheten blev ombyggd och nyinredd på 1760-talet. Från denna tid finns en del rumsinteriörer bevarade.
Byggnadsdelen mot Lilla Nygatan och de lägre flygelbyggnaderna mellan gatuhusen uppfördes på 1750-talet. Fastighetens gårdshus byggdes på under 1800-talet och 1836 förvärvades den av Lars Johan Hierta som inrättade Aftonbladets redaktion och tryckeri. Här trycktes Aftonbladet fram till flytten till Klarakvarteren 1889. Under många år låg här K.L. Beckmans Boktryckeri vars första ägare hette Johan Beckman (1809–1872), arbetsledare vid Aftonbladets tryckeri. Efter honom togs verksamheten över av sonen Knut Leopold Beckman (1848–1894). Olika former av tryckeriverksamhet fanns kvar till slutet av 1980-talet.
Palamedes 1 delas på längden av en långsmal innergård som enligt Björn Hasselblad (Stockholmskvarter – Vad kvartersnamnen berättar) är “en av de många namnlösa gränderna i Gamla stan”. År 1998 utfördes schaktningsarbeten på den långsmala innergården. Då hittades keramikskärvor och delar från kritpipor av 1700-talstyp samt rester efter två kullerstensnivåer som troligen härrör från gårdsbeläggningar från 1700- eller 1800-talet.
I Palamedes 2 (Stora Nygatan 24 / Kåkbrinken 14) ligger sedan 1986 restaurang Slingerbulten på 1950-talet fanns här ölkafféet Tian.
Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvarteret_Palamedes

Adress: Lilla Nygatan 7

Beställare: Brf Stora Steenhuset 

Byggår: 1660-talet

Tidsperiod: Våren -2020

Spårvägsmuseet, Gasverket, Norra Djurgården, Stockholm

Projektbeskrivning

Renovering av 206 spröjsade “kyrklika” järnfönster och byte till energiglas. Totalt 5600 små glasrutor. Fyrtio stycken fönsterbänkar i gjutjärn nytillverkas på Tierps järnbruk. Kulturhistorisk värdefull industrifastighet ritat av Ferdinand Boberg och byggd 1893.

Den här typen av restaurering bestod av många moment med torktider och utfördes i etapper.  Gamla kittet var blysmittat så här krävdes bra skyddsmaterial och löpande hälsokontroller. Täta ställningar men med god ventilation.

  • Etablering, tät ställning med undertryck byggs på in samt utsida fönster.
  • Först demonteras dom gamla glasen från järnbågen. Glaset städas upp och slängs i separat behållare.
  • Gammalt fönsterkitt bilas bort, städas upp och slängs i separat behållare.
  • Öppningsbara fönster kapas ur
  • Blästring av lösa fönster samt insida/utsida järnbåge
  • Städning efter blästring
  • Grundprimer på lösa fönster samt insida/utsida järnbåge
  • En första strykning täckfärg på lösa fönster samt insida/utsida järnbåge
  • Ny infärgad kalkfog mellan båge och tegel
  • Smedarbeten, lagning av eventuell trasig båge samt svetsning av öppningsbara fönster.
  • Montage av energiglaskassetter
  • Bottningslist runt glaskassetter
  • Tätar bågen med fog samt fönsterkitt runt glas insida samt utsida
  • En sista strykning med täckfärg insida utsida järnbåge
  • Fönsterputs
  • Ställningsdemontage

I ett sånt här projekt ingår många arbetsmoment, ställningsbyggnation, blästring, målning, fogning, smedarbeten mm. Därför krävs ett sammansvetsat team, bra kommunikation och god planering, där vi har kapacitet att utföra dom flesta moment med egen personal. Vi bygger vår egen ställning och blästrar med vår egna blästerutrustning allt för att säkerställa god kvalitet samt erhålla bra flyt mellan olika arbetsmoment. Energiglaskassetterna tillverkas på fabrik i stockholmsområdet och består av två rutor som limmas ihop med en distansprofil. Ett vanligt floatglas på insidan samt ett kulturglas på utsidan som ger fin effekt. Kassetterna fylls med kryptongas för god isolerförmåga. Distansprofilen fås i samma kulör som bågen. Vi märker upp samtliga fönster och har löpande kvalitetskontroll samt god dokumentation.

Historia

Spårvägsmuseet har fram till år 2017 haft lokaler på Södermalm, men sedan dess varit stängt för besökare och haft museiföremålen förvarade i förrådslokaler. Det nya museet kommer ge en fascinerande inblick i utvecklingen från 1600 tal till dagens moderna kollektivtrafik.

Entreprenaden omfattar i huvudsak en invändig ombyggnad av hus 9 omfattande nytt golv på mark, nya bjälklag, komplettering av yttertak, personal- och kontorsutrymmen m m. Hus 9 var under gasverkets tid ett regenerationshus (här renades gasen) som ritades av den berömde arkitekten Ferdinand Boberg och var färdigbyggd år 1893. Byggnaden har höga spröjsade fönster, tunga murade ytterväggar och synliga invändiga konstruktioner av stål. Lokalens interiör rivs för att varsamt byggas upp igen för att passa museiverksamheten.

Hiss installeras och alla gamla fönster kommer att renoveras.

Adress: Hus 9, Gasverket, Norra Djurgården, Stockholm

Beställare: Cobab

Byggår: 1893

Tidsperiod: April-November

Vårfrukyrkan, Skänninge

Inuti Kyrkan har dom haft problem att fukt och salter tränger ut i innerväggar. Vi knackade ned all puts från innerväggar upp till två meters höjd. För att få det dammfritt inuti kyrkan höll vi till i burar med utblås och undertryck. Sedan putsade vi väggarna med offerputs som andas väl och hjälper till att torka ur stommen.
På kyrkans fasader bytte vi tegelstenar som var i dåligt skick och fogade om vissa partier. Tidigare amatörmässiga renoveringar har gjorts på stora delar av kyrkans fasader med ljus fog och där man  putsat över dåligt tegel.  Listverk på skeppet putsades om med pigmenterat kalkbruk. Likaså putsade fält på kyrkans torn och gavel. Lister under takfot på tornet var i dåligt skick med rasrisk, så dom knackades ned.

Historia

Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster.

Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria – Vår Fru – och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden.

Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans golv, som är av kalksten, finns ett stort antal gravhällar. Flertalet av gravhällarna i kyrkans mittgång och kor härstammar från 1600- och 1700-talen, men det finns även några medeltida gravhällar bevarade. Vissa av gravarna var förr omgivna av ett skrank av trä eller smide. De flesta stenarna har blivit omplacerade vid senare tiders restaureringar, framför allt vid den stora renoveringen 1874-76.

Under 1600-talet tillkom även altartavlan, som är målad 1631 av Per Brahe d:y hovmålare Johan Werner d:ä, och består av en något förenklad kopia av Marten van Heemskerks stora altartavla från omkring 1540 i Linköpings domkyrka. Sannolikt försågs kyrkan ursprungligen med en sakristia på nordsidan. Samtidigt eller senare tillbyggdes även ett kapell och vapenhus intill sakristian. Ett vapenhus av okänd ålder har även funnits i söder.

År 1718 drabbades kyrkan av en förödande brand, då taket och tornspiran skadades. När taket återuppbyggdes fick det säteritakets form, d v s ett tak i två fall med ett lodrätt väggparti mellan de två fallen, och den tidigare spånbeklädnaden ersattes med plåt. Idag är det belagt med kopparplåt. Mittskeppets kryssvalv ersattes av ett provisoriskt trätak. Tornavslutningen förändrades ett flertal gånger efter branden. År 1776 uppförde byggmästaren M O Beurling den nuvarande tornhuven efter förebild av det intilliggande rådhuset, som uppförts 1770 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Under 1770-talet försågs även kyrkan med en ny orgel, tillverkad av orgelbyggaren Lars Wahlberg i Kalmar.

Altartavla tillkom under 1600-talet, som är målad 1631 av hovmålare Johan Werner d:ä, och är en något förenklad kopia av Marten van Heemskerks stora altartavla från omkring 1540 i Linköpings domkyrka.

Dopfunt En funt av gotländs kalksten från omkring 1300. En dopfunt i röd borghamnskalksten från 1951 och ritad av Erik Abrahamsson, Göteborg.

Relief förställande Sankta Ingrid snidan av konstnären Berndt Dahlqvist Skänninge efter en förlaga troligen från 1600-talet. Text i reliefen: Pro Gloria S:ta Ingrid in Angelorum curia

Skänninge stadsvapen har en bild av Jungfru Maria – Vår Fru som Vårfrukyrkan är uppkallad efter

Adress: Vårfrukyrkan, Skänninge

Beställare: Fredrik Åstrand Folkungabygdens Pastorat

Byggår: 1306

Tidsperiod: Sommaren 2018

Villa, Sjövägen 20, Åkersberga

Projektbeskrivning

Diverse murningsarbeten. Fasadputs grovt riven på befintligt tegel. Avfärgat med kalkfärg våt.

Historia

Adress: Sjövägen 20

Beställare: Pierre Sandström

Tidsperiod: Sommaren 2018

Vikavägen 4, Bromma

Projektbeskrivning

Rengöring och målning av tak. Nytt altanvirke på balkonger. Omläggning samt fogning av skifferplattor på trappor. Laga samt måla sockel och murar. Slipning och målning av trästaket. Slipning och inoljning av dörrar. Tvätt och inoljning av altan. Ny infravärme på terrass.

Historia

Adress: Vikavähen 4, Bromma

Beställare: Richard Lind

Tidsperiod: Våren/Sommaren 2018

Tornspira från Riddarholmskyrkan, Tekniska Museet, Stockholm

Projektbeskrivning

Byte av trasiga tegelstenar samt omfogning.

Historia

När Riddarholmskyrkan brann 1835 och spiran som var en träkonstruktion förstördes, tog Samuel Owen initiativ till att spiran skulle uppföras av gjutjärn. De första förslagen skissades av skulptören professor Erik Gustaf Göthe och omarbetades av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson, “gardinerna” på spiran ritades av arkitekten Axel Nyström. Spirorna göts i moduler vid Åkers styckebruk 1839, av järn som framställts av sjömalm vid Åminne Bruk i Småland. De monterades under ledning av Moberg samma år. Kunskapen om orsaker till korrosion var begränsade vid tiden. Enligt beställningen skulle delarna monteras med blypackningar som mellanlägg, men dessa ersattes med ett “järncement” av svavel, salmiak och borrspån. Detta påskyndade korrosionen vid fuktig väderlek och 1965 hade angreppen blivit så omfattande att de fyra hörnspirorna och även huvudspiran måste tas ned för utbyte av skadade delar. Tekniska museet fick i samband med detta en av hörnspirorna i gåva av Kungliga Byggnadsstyrelsen.

https://digitaltmuseum.se/021026334090/tornspira

Adress: Museivägen 7, Stockholm

Beställare: Tekniska Museet

Byggår: 1839

Tidsperiod: Våren 2018

Restaurangen, Tekniska Museet, Stockholm

Projektbeskrivning

Fasadrenovering av restaurangen på Tekniska museet, ytputsen blästrades. Upplagning av kalkbruk samt avfärgning med kalkfärg. Målning av fönster och dörrar.

Historia

Byggnaden gestaltades av arkitekten Ragnar Hjorth i stram funktionalism och uppfördes av Arcus AB i betong på en stomme av stålbalkar. Huvudbyggnadens fasader är ljusputsade och entrésidan domineras av ett stort fönsterparti i två våningar. Takvåningen är indragen och här fanns ursprungligen en restaurang och bostad för museichefen. Tekniska utrymmen som hissar och pannrum gjordes synliga för besökaren genom stora glaspartier och fick så en pedagogisk funktion. Byggnaden stod klar 1936 och omges av två stallbyggnader och ett ridhus som uppförts för Livregementets dragonkår år 1881. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tekniska_museet

Adress: Museivägen 7, Stockholm

Beställare: Dzevad Subasic, Tekniska Museet

Byggår: 1881

Tidsperiod: Våren 2018

Fersenska Terrassen 6, Stockholm

Projektbeskrivning

Dålig puts lagades med kalkbruk. Ornament och stuck målades med linoljefärg. Järnornament och räcken samt plåtar slipades och grundades med blymönja innan linoljefärgen. Fasaderna kalkades med våtsläkt gotlandskalk. Fönsterbågar plockades ur och kördes till verkstad. Karmar slipades och målades på plats.

Historia

Palatsets äldsta delar grundlades år 1634 som Kronans amiralitetshus. Det var en ståtlig byggnad som var tre våningar högt och som byggdes av murarmästaren Hans Ferster, nyligen inflyttad från Tyskland. Huset donerades kort därefter av drottning Kristina till riksstallmästaren Hans Wachtmeister af Björkö som påbörjade arbetet med att förvandla huset till ett beboeligt barockpalats. Det Wachtmeisterska palatset syns i Suecia-verket på planscherna över Makalös, nummer 39 och 40.

Här bodde från mitten av 1700-talet den grevliga familjen von Fersen efter vilken palatset fått sitt namn. Det gamla Wachtmeisterska palatset byggdes då också om under ledning av arkitekten Carl Hårleman. Louise von Fersen, gift med greve August Gyldenstolpe, var den sista ägaren inom ätten von Fersen.

Fastigheten såldes1865 till byggmästaren Johan Andersson av vilken den förmögne industrimannen Nils Georg Sörensen 1872 köpte det gamla Fersenska palatset. Sörensen anlitade 1881 arkitekten Adolf Emil Melander för modernisering av palatset, och arkitekten och överintendenten Helgo Zettervall medverkade till utformningen av fasaden. Huset om- och tillbyggdes till hyrespalats i nyrenässans.

Adress: Blasieholmstorg 11 Stockholm

Beställare: Handelsbanken, Per Artursson

Byggår: 1800-talet

Tidsperiod: Vår-sommar 2017

Nybrokajen 15, Stockholm

Projektbeskrivning

Fasaden lagades med hydrauliskt kalkbruk och målades med linoljefärg. Balkongerna fick nytt tätskikt. Järnbalustrader på balkonger grundades med blymönja innan linoljan. Fönsterbågar och karm slipades rena från färg och målades. Gammal färg på plåtar skrapades/slipades bort för att sedan grundas med rostkyddsfärg. Sockeln av sten blästrades försiktigt.

Historia

Nybrokajen 15, är ett elegant putsat hus från 1882 och påminner om ett litet privatpalats. Fasaden är detaljerad utan att verka överlastad. Ritat av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien som bland annat ritat monumentalbyggnader som Grand Hotell och Gamla Jernkontoret.
Se mer om bröderna Kumlien här: https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0013577_01.pdf

Adress: Nybrokajen 15, Stockholm

Beställare: Handelsbanken, Per Artursson

Tidsperiod: Hösten 2017

Till toppen